Övertexter
Övertexter, även kända som operatexter eller teatertexter, är översatt eller transkriberad sång- eller dialogtext som projiceras ovanför en scen eller visas digitalt på en skärm. Övertexter används vanligtvis i opera, teater [1] eller andra musik- eller teaterföreställningar som framförs live. [2] Ordet övertext är bildat i analogi med undertexter för film och television och syftar till att texterna ursprungligen visades ovanför scenen, snarare än i nederdelen av skärmen, som är fallet med undertexter.
Övertexter började användas i stor omfattning på 1990-talet för att översätta texter till publikens målspråk, eller för att transkribera texter som kan vara svåra att förstå när de sjungs i operahusets <i id="mwKg">salonger</i> [3] Övertexter presenteras på ett av två sätt, antingen som öppen text som projiceras på en skärm eller som elektronisk dold text som visas digitalt. Det har varit mycket kommersiellt framgångsrikt att erbjuda övertexter på teatrar och inom områden som opera, och används alltmer för att hörselskadade besökare i högre grad ska kunna ta del av teaterproduktioner. Övertexter används i liveproduktioner på samma sätt som undertexter används i film- och tv- produktioner.
Öppna övertexter
[redigera | redigera wikitext]_-_Photo_2.jpg)
Öppna övertexter projiceras vanligtvis ovanför teaterns scen eller prosceniumvalv. Övertexterna förbereds i förväg, precis som man normalt gör med undertexter, och i likhet med öppna undertexter är dess övertexter synliga för alla i publiken. Processen kan även användas för andra evenemang än konstnärliga framträdanden, när man föredrar att visa texten för publiken snarare än att läsa upp den.
Övertexter skiljer sig från undertexter, som används i film- och tv-produktioner, främst genom att de läggs ut manuellt i realtid, snarare än att vara tidkodade i förväg[4]. Ursprungligen brukade man dela upp den översatta texten eller transkriberade i mindre delar, som sedan fotograferades på diabilder som projicerades på en skärm ovanför scenen, men de flesta företag använder nu en kombination av videoprojektorer och datorer. Varje individuellt textblock har en punkt i föreställningens manuskript som indikerar när den ska dyka upp och försvinna. En operatör följer med i musiken eller föreställningen och aktiverar texten vid rätt tillfälle
Dolda övertexter
[redigera | redigera wikitext]Övertexter kan vara distraherande och dra publikens uppmärksamhet från handlingen på scenen. Därför har flera system utvecklats för att visa texter enbart för dem i publiken som vill se den. Övertexterna visas då ofta på en liten skärm på baksidan av stolsryggen framför.
.jpg)
Övertexter kan även visas på en reflekterande plastpanel som sitter på en böjbar stång. Panelen fästs i en mugghållare vid stolen eller på golvet bredvid. En stor LED-display monterad på salongens bakre vägg visar en spegelbild av texterna. Tittarna sätter panelerna på plats (vanligtvis under filmduken eller scenen) så att de kan läsa de återspeglade texterna. De som sitter bredvid tittar inte på, eller kan inte ens vanligen se texterna.
Numera kan man även få tillgång till dolda övertexter via smarta glasögon.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Simantob, Eduardo (19 February 2020). ”Non-German speakers can finally go to the theatre in Zurich”. Swiss Info. https://www.swissinfo.ch/eng/culture/surtitles-at-the-schauspielhaus_foreigners-can-finally-go-to-the-theater-in-zurich/45564306.
- ↑ Smith, Patrick (Winter 1986). ”Supertitles”. Arts Review 3 (2): sid. 32. https://books.google.com/books?id=Qm7mtBG6BNQC&q=%22Supertitles%22.+Arts+Review&pg=PA32.
- ↑ Cooke, Mervyn (2005). The Cambridge Companion to Twentieth-Century Opera. Cambridge, UK: Cambridge University Press. sid. 321. ISBN 0521780098
- ↑ Vervecken, Anika (2012-01-01). Surtitling for the Stage and Directors' Attitudes: Room for Change. BRILL. sid. 229–247. ISBN 978-94-012-0781-2. https://doi.org/10.1163/9789401207812_014. Läst 27 november 2025
