ASML
| ASML | |
| | |
| Företagets huvudkontor i Veldhoven, Nederländerna. | |
| Säte | Veldhoven |
|---|---|
| Nyckelpersoner | Peter Wennink, vd och Christophe Fouquet, vd (–)[1] |
| Antal anställda | 44 027 (2024)[2] |
| Historik | |
| Grundat | 1984[3] |
| Grundare | ASM International[4] och Philips |
| Webbplats | asml.com/ |
| Redigera Wikidata | |
ASML Holding N.V. är ett multinationellt nederländskt företag som är specialiserat på utrustning för mikrolitografi som används vid produktion av integrerade kretsar. Företaget grundades 1984 av Philips och ASM International. 2024 är TSMC, Samsung och Intel minoritetsägare. Namnet ASML var ursprungligen en förkortning av Advanced Semiconductor Materials Lithography. ASML är världens största leverantör av utrustning till halvledarfabriker och den enda leverantören av den utrustning för extrem ultraviolett litografi (EUV) som används i produktionen av de mest avancerade integrerade kretsarna. ASML bygger själva ca 15% av de 700 000 komponenter som finns i varje maskin, resten kommer från närmare 5000 underleverantörer. Varje maskin väger cirka 200 ton.[5]
Teknik
[redigera | redigera wikitext]En droppe av tenn hettas upp av laserljus så att ett plasma bildas som är 40 gånger hetare än solens yta. Plasmat generar extremt ultraviolett ljus med en våglängd av 13,5 nanometer. Ljuset fångas upp och studsar mellan ett antal speglar som riktar, jämnar ut och skapar ett mönster med hjälp av en mask. Speglarna, tillverkade av Zeiss, är polerade så att endast avvikelser på 50 biljondelar av en meter eller mindre tolereras. Till sist projiceras ljuset på en kiselskiva täckt med ljuskänsligt material.[5]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, ASML Holding, 4 mars 2023.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ läs online, www.reuters.com .[källa från Wikidata]
- ↑ 2024 Annual Report (på engelska), läs online, läst: 28 januari 2026.[källa från Wikidata]
- ↑ hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ↑ hämtat från: nederländskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- 1 2 Ottsjö, Peter (2026). ”Utan viktiga chipmaskinen stannar världen”. Ny Teknik (2026:1): sid. 18−21.