Sametinget i Norge

Sametinget ligger under Kommundepartementet, men är inte en statlig myndighet på samma sätt som i Sverige. Sametinget första högtidliga öppnande hölls den 9 oktober 1989 i Karasjok av H. M. Kong Olav V. Vid det senaste Sametingsvalet, 2009, hade 13 855 samer registrerat sig i den samiska röstlängden.

Arbetsområde
Sametinget kan initiera och uttala sig om alla frågor inom sitt arbetsområde. Det kan också lägga fram frågor för offentliga myndigheter och privata institutioner. Sametingets arbetsområde är allt som efter tingets uppfattning särskilt berör det samiska folket.

39 ledamöter
Det norska Sametinget har 39 ledamöter som är invalda på fyra år. De partier som finns är både samepolitiska partier och partier med motsvarighet i det norska Stortinget.

Senaste val: 14 september 2009
Antal samer i röstlängden -01: 9 938
Antal samer i röstlängden -05: 12 538
Antal samer i röstlängden -09: 13 890
Valdeltagande 2001: 67,7 %
Valdeltagande 2005: 72,6 %
Valdeltagande 2009: 69,3 %

Bakgrund
Redan 1863 sade en norsk stortingsrepresentant att den enda räddningen för samerna var att de inlemmades i den norska nationen. Denna politik fortsatte i närmare hundra år, fram till tiden efter andra världskriget. Krigsåren 1940 - 45 och tiden därefter kom att betyda mycket för den samiska befolkningen. Efterkrigstiden blev på många sätt de demokratiska idéernas tid. I en värld härjad av krig var det viktigt att prata om människovärde och frihet. 1945 bildades Förenta Nationerna (FN) med mål att säkra världsfreden och att skydda de mänskliga fri- och rättigheterna utan hänsyn till ras, kön, språk och religion. Dessa idéer blev också samlade i en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna som FN antog 1948.

Största samiska befolkningen
De flesta samer är bosatta i Norge. Officiellt räknar man med en samisk befolkning på mer än 40 000 personer. Därför är det också av stor vikt vilken politik Norge för gentemot samerna. Norsk samepolitik har förändrats åtskilligt från den "förnorskningspolitik" som var dominerande ända in på 1980-talet.

Vändpunkt
Vändpunkten kom i samband med de stora samiska demonstrationerna i nord-Norge mot Alta älvs utbyggnad. 1978 hade det norska Stortinget beslutat om en utbyggnadsplan för Kautokeino Alta-vassdraget, en utbyggnad på mark som traditionellt hade brukats av samerna och som kunde komma att påverka rennäringen. Beslutet ledde till omfattande protester från samerna. Regeringen tillsatte då en utredning som i sitt betänkande ”Om samenes rettstilling” (NOU 1984:18) lade fram ett förslag om ett Sameting. I utredningen var samiska intresseorganisationer väl representerade och deltog aktivt i arbetet. Regeringen föreslog därefter i Ot.prp. nr 33 (1986-87) att ett Sameting skulle bildas, vilket Stortinget röstade för.

Helhetssyn
Idag har Norge en helhetssyn på samefrågan. Alla de frågor som berör samer i ekonomiskt, socialt och kulturellt hänseende skall inte isoleras från varandra. Samerna har nu, i motsats till hur det var under förnorskningspolitikens tid, möjlighet att bevara sitt språk och sin kultur. Det skall ske efter samernas egna behov och önskemål. Inrättandet av det norska Sametinget 1989, var en viktig del i den processen.