close
Vai al contenuto

Germania

Da Wikipedia
Articul per Ladin Gherdëina Image
Republica Federela Tudëscia
Bundesrepublik Deutschland
Bandiera de Republica Federela Tudëscia
Bandiera de Republica Federela Tudëscia
Blason de Republica Federela Tudëscia
Blason de Republica Federela Tudëscia
BandieraBlason
Motto
Einigkeit und Recht und Freiheit
(Ladin: "Unità y Dërt y Lidëza")
Inn
Deutschlandlied
(Ladin: "Ciantia de la Germania")
Image
Inuem ufizielBundesrepublik Deutschland
Rujeneda ufizielaTudësch
CapitelaImage Berlin
Geografia
Spersa357 587,8 km²[1]
Ega2,3%
Demografia
Populazion83 577 140 ab.
(31 dezëmber 2024)[2]
Densità233,7 ab./km²
Cumpëida dla fertilità1,455 (2022)[3]
Guviern
Forma de guviernRepublica parlamentera federela
PresidëntFrank-Walter Steinmeier
CanzelierFriedrich Merz (CDU)
Economia
PIB (numinel)
de ndut
a persona
(2023)
$4 121 miliarc[4]
$49 310
PIB (VPC)
de ndut
a persona
(2021)
$4 743 miliarc
$56 750
MunëidaEuro (€)
CVN

19% [1]

Auter
Codesc Internet.de
Prefis dl telefon+49
Furnea a

man drëta

Codesc ISO 3166DE
Indesc dl Svilup Uman0,942[5] (scialdi aut)
Coefizient Gini31,7[6] (mesan)

La Germania (gherdëina: Germania, Deutschland, Paejes tudësc o nce Daiclont, badiot y fascian: Germania, tudësch: Deutschland [ˈdɔʏtʃlant] (Nfurmazions sun chësta uscscota su)), ufizielmënter la Republica Federela Tudëscia (tudësch: Bundesrepublik Deutschland [ˈbʊndəsʁepuˌbliːk ˈdɔʏtʃlant] (Nfurmazions sun chësta uscscota su)[7]), ie n stat te l'Europa zentrela. Cun na populazion de 83 577 140[2] ai 31 dezëmber 2024 iel l stat cun la segonda majera populazion te l'Europa do la Ruscia y l stat cun la majera populazion te l'Union Europea. La Germania ie danter l mer baltich y l mer dl nord a nord y la Elpes a sud, cun na spersa de 357 027 km².[8] La Germania cunfina cun la Danimarca a nord, la Republica Ceca y Polonia a est, l'Austria y la Svizra a sud, y la Franzia, l Luxemburg, l Belje y i Paejes Basc a vest. La capitela y majera zità ie Berlin, l zënter de la finanza ie Frankfurt y la majera zona urbana ie la Ruhr. La Germania ie fata de 16 stac federei. L majer stat per spersa ie l Paiern, l majer per populazion ie l Nordrhein-Westfalen.

La Germania ie na gran putënza cun na economia sterscia, che ie la majera te l'Europa y la cuarta majera al mond.

Geografia

[mudé | muda l codesc]
Image
Cherta topografica de la Germania
Temperatures mesanes y prezipitazions per Berlin
Jen Fau Mer Aur Mei Jun Lug Ago Set Uto Nov Dez
Mesaria mascima (°C) 2,9 4,2 8,5 13,2 18,9 21,6 23,7 23,6 18,8 13,4 7,1 4,4 Ø 13,4
Mesaria minima (°C) −1,9 −1,5 1,3 4,2 9,0 12,3 14,3 14,1 10,6 6,4 2,2 −0,4 Ø 5,9
Prezipitazions (mm) 42,3 33,3 40,5 37,1 53,8 68,7 55,5 58,2 45,1 37,3 43,6 55,3 Σ 570,7
Dis cun prezipitazions (d) 10,0 8,0 9,1 7,8 8,9 9,8 8,4 7,9 7,8 7,6 9,6 11,4 Σ 106,3
T
e
m
p
e
r
a
t
u
r
a
2,9
−1,9
4,2
−1,5
8,5
1,3
13,2
4,2
18,9
9,0
21,6
12,3
23,7
14,3
23,6
14,1
18,8
10,6
13,4
6,4
7,1
2,2
4,4
−0,4
Jen Fau Mer Aur Mei Jun Lug Ago Set Uto Nov Dez
P
r
e
z
i
p
i
t
a
z
i
o
n
s
42,3
33,3
40,5
37,1
53,8
68,7
55,5
58,2
45,1
37,3
43,6
55,3
  Jen Fau Mer Aur Mei Jun Lug Ago Set Uto Nov Dez
Funtana: DWD, Daten: 1971–2000[9]


Temperatures mesanes y prezipitazions per Minca
Jen Fau Mer Aur Mei Jun Lug Ago Set Uto Nov Dez
Mesaria mascima (°C) 4,7 7,5 10,8 16,2 19,5 24,4 26,2 26,2 20,5 15,3 9,2 6,8 Ø 15,6
Mesaria (°C) 1,5 3,8 6,5 10,8 14,4 19,1 20,7 20,5 15,5 10,9 5,9 3,6 Ø 11,1
Mesaria minima (°C) −1,6 0,1 2,2 5,5 9,3 13,8 15,2 14,9 10,5 6,6 2,7 0,4 Ø 6,7
Prezipitazions (mm) 71 67 43 52 137 101 103 113 83 65 53 45 Σ 933
Ëures de surëdl (h/d) 2,0 2,7 4,1 5,1 6,4 6,8 7,6 6,9 5,6 4,2 2,2 1,6 Ø 4,6
Dis cun prezipitazions (d) 17 13 14 12 16 14 15 13 14 14 14 14 Σ 170
Tume (%) 83 83 77 72 73 73 73 75 78 82 86 86 Ø 78,4
T
e
m
p
e
r
a
t
u
r
a
4,7
−1,6
7,5
0,1
10,8
2,2
16,2
5,5
19,5
9,3
24,4
13,8
26,2
15,2
26,2
14,9
20,5
10,5
15,3
6,6
9,2
2,7
6,8
0,4
Jen Fau Mer Aur Mei Jun Lug Ago Set Uto Nov Dez
P
r
e
z
i
p
i
t
a
z
i
o
n
s
71
67
43
52
137
101
103
113
83
65
53
45
  Jen Fau Mer Aur Mei Jun Lug Ago Set Uto Nov Dez
Image
La Confederazion Tudëscia tl 1815.

N grum de tribù germaniches vivova tl nord de la Germania bel te l'antichità. Dal 10ejim secul inant à gran pert di raions de la Germania fat pert dl San Mper Roman. Ntan l 16ejim secul ie i raions tl nord de la Germania deventei pert de la refurmazion protestanta. Do la vieres Napoleoniches se à l San Mper Roman desfà tl 1806 y la Confederazion Tudëscia ie stata metuda su tl 1815. Tl 1871 se à duc i paejes tudësc metù adum y à furmà l Mper Tudësch sota la dominazion pruscia. Do la Prima Gran Viera y la revoluzions ie stata metuda su la republica de Weimar, che à durà nfin al 1933, canche l partit nazista ie ruà tl guviern. Da ilò inant ie la Germania stata na ditatura che à purtà mo na viera te l'Europa y l Holocaust. Do la segonda viera mundiela fova la Germania per n pez sota la aministrazion de i aleac y ie po stata spartida su te doi stac. Chis ie inò unic adum tl 1989.

Spartizion aministrativa

[mudé | muda l codesc]

La Germania, coche republica federela, ie metuda adum da 16 stac federei (tudësch: Bundesländer o mé Länder). Chisc ie stai metui su tl ovest tl 1949 cun la creazion de la Republica Federela Tudëscia, y chëi tl est ie stai metui su tl 1990 do la reunificazion tudëscia.
A trëi de chisc stac ti vëniel dit Stadtstaaten (zità-stat), ajache si spersa cuer mé chëla de na zità. Chisch ie Bremen, Hamburg y Berlin. L majer stat per spersa ie l Paiern, l majer per populazion ie l Nordrhein-Westfalen.

Lista de i stac federei

[mudé | muda l codesc]

Liej de plu tl articul: Stac federei de la Germania

Blason Stat Codesc Da l'ann Capitela Majera zità Spersa
(km2)
Populazion
(dez. 2019)
Pop.
per km2
Image Baden-Württemberg BW 1952 Image Stuttgart Stuttgart 35 752 11 100 394 310
Image Paiern
(Bayern)
BY 1949 Image Minca
(München)
Minca
(München)
70 552 13 124 737 185
Image Berlin BE 1990 892 3 669 491 4 086
Image Brandenburg BB 1990 Image Potsdam Potsdam 29 479 2 521 893 85
Image Bremen
HB 1949 419 681.202 1.630
Image Hamburg
HH 1949 755 1.847.253 2.439
Image Hessen
HE 1949 Image Wiesbaden Image Frankfurt sul Main
(Frankfurt am Main)
21.115 6.288.080 297
Image Niedersachsen
NI 1949 Image Hannover
Hannover 47.609 7.993.448 168
Image Mecklenburg-Vorpommern MV 1990 Image Schwerin Image Rostock 23.180 1.609.675 69
Image Nordrhein-Westfalen
NW 1949 Image Düsseldorf Image Köln 34.085 17.932.651 526
Image Rheinland-Pfalz
RP 1949 Image Mainz Mainz 19.853 4.084.844 206
Image Saarland SL 1957 Image Saarbrücken Saarbrücken 2.569 990.509 386
Image Sachsen
SN 1990 Image Dresden Image Leipzig 18.416 4.077.937 221
Image Sachsen-Anhalt
ST 1990 Image Magdeburg Image Halle (Saale) 20.446 2.208.321 108
Image Schleswig-Holstein SH 1949 Image Kiel Kiel 15.799 2.896.712 183
Image Thüringen
TH 1990 Image Erfurt Erfurt 16.172 2.143.145 133

Ziteies

[mudé | muda l codesc]

Liej de plu tl articul: Lista de la majera ziteies te la Germania

Chësta tabela mostra la ziteies te la Germania cun n plu de 500 000 abitanc cun lepro i raions metropolitans:

Berlin
Berlin
Hamburg
Hamburg
Minca
Minca

Zità Populazion Agglomerazion[10] Raion metropolitan

Köln
Köln
Frankfurt sul Main
Frankfurt sul Main
Stuttgart
Stuttgart

1Image Berlin3.664.0884.630.0006.120.000
2Image Hamburg1.852.4782.820.0005.360.000[11]
3Image Minca1.488.2022.210.0005.990.000
4Image Köln1.083.4984.910.00010.680.000
5Image Frankfurt sul Main764.1042.710.0005.720.000
6Image Stuttgart630.3052.360.0005.300.000
7Image Düsseldorf620.5234.910.00010.680.000
8Image Leipzig597.4931.200.0002.400.000
9Image Dortmund587.6965.610.00010.680.000
10Image Essen582.4155.610.00010.680.000
11Image Bremen566.573990.0002.730.000
12Image Dresden556.227830.0002.400.000
13Image Hannover534.0491.130.0003.830.000
14Image Nürnberg515.5431.350.0003.560.000

*) Situazion ai 31 dezëmber 2020

Referënzes

[mudé | muda l codesc]
  1. 1 2 "Kritische Flächenfragen - Flächenveränderungenund Flächendruck in Deutschland im Untersuchungszeitraum 2016-2020".
  2. 1 2 https://www-genesis.destatis.de/datenbank/online/statistic/12411/table/12411-0003.
  3. http://data.uis.unesco.org/index.aspx?queryid=239.
  4. https://www.destatis.de/DE/Themen/Wirtschaft/Volkswirtschaftliche-Gesamtrechnungen-Inlandsprodukt/Tabellen/bip-bubbles.html.
  5. https://hdr.undp.org/data-center/human-development-index#/indicies/HDI.
  6. https://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI?locations=DE.
  7. Mangold, Max, ed. (2005). Duden, Aussprachewörterbuch (per todësch) (6th ed.). Dudenverlag. pp. 271, 53f. ISBN 978-3-411-04066-7.
  8. "Germany". World Factbook. CIA. Archivià dal uriginel ai 9 January 2021. Trat ite ai 29 March 2020.
  9. Klimainformationen Berlin. World Meteorological Organization, abgerufen am 4. Januar 2013. Archived 2013-04-25 te la Wayback Machine
  10. Deutschland: Urbane Agglomerationen auf der Website City Population (Thomas Brinkhoff), 30. Juli 2020.
  11. Geschäftsstelle der Metropolregion Hamburg (Hrsg.): Raumbeobachtungssystem. Statistikportal. Barrierefreie (vereinfachte) HTML- oder Excel-Tabellen für die Jahre 2013 bis 2016/2017. Bevölkerung: Bevölkerungsstand und Bevölkerungsdichte[permanent dead link] (Situazion ai 31 dezëmber 2017), abgerufen am 5. April 2019 (Excel-Datei; 33 kB[permanent dead link]). Anmerkung: Die in der Excel-Tabelle aufgeführte genaue Angabe für die Zahl der Gesamtbevölkerung in der Metropolregion Hamburg lautet 5.360.431. Zur besseren Lesbarkeit des Zahlenwertes und seiner einfacheren Vergleichbarkeit mit den Zahlenwerten der anderen deutschen Metropolregionen innerhalb der oben stehenden Tabelle ist die Zahl hier auf die ganze Tausenderstelle gerundet.


Europa

AlbaniaAndoraAustriaAserbaigianArmeniaBeljeBielorusciaBosnia y HerzegovinaBulgariaRepublica CecaCipreCroaziaDanimarcaEstoniaFinlandiaFranziaGermaniaGreciaGeorgiaIslandaIrlandaKosovoLetoniaLiechtensteinLituaniaLuxemburgMacedonia dl NordMaltaMoldovaMonacoMontenegroNorvegiaPaejes BascPoloniaPortugalRiam UnìRomaniaRusciaSan MarinoSerbiaSlovachiaSloveniaSpaniaSveziaSvizraTaliaTurchiaUcrainaUngariaZità dl Vatican

Vocabolar dl ladin leterar

[mudé | muda l codesc]
Image
Germania

Germania 6 1878 Germania (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:1)
gad. Germania Badia Germania grd. Germania fas. Germania fod. Germania LD Germania
topon.
<(gad. P/P 1966, grd. F 2002; DLS 2002, fas. DLS 2002; DILF 2013, fod. DLS 2002, LD DLS 2002) a) Dopo che la löm dl Cristianejim â fat sparí les scurités dl’ idolatria en Germania - ti lüsc todësc - ára nia püch smorjelé i costüms groi de chëra jënt amanta dla vera Dopo che la lum d’l Cristianesimo ā fatt sparì les scuritès d’l’ idolatrìa in Germania - in t’ i lusc’ todesc’ - àla nia puc smorjelè i costumi grŏi de chella jent amante d’la verra DeclaraJM, SantaGenofefa1878:1 (Badia).

Image
Luesc todesc

Luesc todesc (gad.) Ⓘ Germania Ⓓ Deutschland ◇ a) Dopo che la löm dl Cristianejim â fat sparí les scurités dl’ idolatria en Germania - ti lüsc todësc - ára nia püch smorjelé i costüms groi de chëra jënt amanta dla vera Dopo che la lum d’l Cristianesimo ā fatt sparì les scuritès d’l’idolatrìa in Germania - in t’i lusc’ todesc’ - àla nia puc smorjelè i costumi grŏi de chella jent amante d’la verra DeclaraJM, SantaGenofefa1878:1 (Badia).